Nu är det verkligen hockytider! Och tänk vad skönt det känns att vara en del av den längtan och förhoppning vi Skellefteå-fans nu verkligen har. Jag har aldrig varit intresserad av hockey föut, men nu! Nu sitter jag som klistrad framför radion eller Tv:n , när det är dags. Om jag går ut på byn, så har så gott som alla bilar AIK-klistermärker, folk med tröjor, kepsar och halsdukar. Nu är vi en del av någonting större! Och vi är där tillsammans. Visst är det fantastiskt hur man rycks med! Man vill vara en del av den där gemenskapen. Man vill förstå och vara en del samtalet. Man vill glädjas, gråta och bannas...  - "Du skadade VÅR spelare,vad förlåter det"?! Jag rycks med av har verkligen tycka genuit illa om "dom andra". Visst kan jag klämma till med  "Men man måste ju säga att dom har en bra målis". Kanske kan jag säga så.

Men jag älskar det! Igår kallade jag Frölunda alla möjliga namn, för nu måste jag ju engagera mig vem Skellefteå ska möta i första finalmatchen. Eller vill jag kanske att Frölunda ska vinna. Åååhh, jag vet inte!!

Jag vet bara att den gemeskap och stolthet vi känner över vårt lag är något som jag tror är en viktig känsla. Jag tror att det är oerhört viktigt för oss människor att få känna en sån här gemenskap, där man tillsammans känner att man går mot ett gemensamt mål. Tänk om vi kunde ta med oss den här känslan i vardagen. På arbetsplatser, i skolor, i olika verksamheter där man ska samabeta. Alltid finns ju där ett mål, men arbetar vi alltid mot samma mål? Och gör vi det tillsammans? Jag tror att om vi kunde uppnå ett uns av den stolthet och innerliga känsla vi har över det stundande målet, som väntar SAIK, så skulle vui kunna uträtta stordåd tillsammans. Var vi än befinner oss. Om vi kunde hitta den gemensamma glädjen över att plöja oss fram genom hårda tider, grå vardagar, intriger, tröttsamhet och glädjeämnen. Mot målet!  Då tror jag faktiskt att även vägen tid skulle kunna bli roliga och lättsammare än vad den kanske alla gånger är.

Tillsammans mot målet, tror jag kan vara en mirakelkur i en ibland kall  och hård vardag. Ja, det är vad jag tror!  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så många nätter utan sömn nu. Jag längtar innerligt efter sömniga, nattliga drömmar om prinsar på vita springare, mardrömslika tunnlar, raserade hus, tappade tänder och sommarängar. Men tankarna rasar på i mitt huvud, mina blodsprängda ögon värker ...

I går kväll kom en god vän hem till mig. Slängde sig ned på en stol framför köksfläkten, tände en cigarett och drog ett djupt bloss och sa "Ibland blir jag så trött på människorna!" Jag slängde mig ned på en stol bredvid, tände en cigarett och vips...

I går kväll kom en god vän hem till mig. Slängde sig ned på en stol framför köksfläkten, tände en cigarett och drog ett djupt bloss och sa "Ibland blir jag så trött på människorna!" Jag slängde mig ned på en stol bredvid, tände en cigarett och vips...

Igår höll jag en föreläsning om kroppspråk och attityder. Det var en fantastiskt rolig dag och för första gången på länge, tyckte jag inte att det kändes jobbigt efteråt, över att jag "tagit plats".  Det gjorde jag tidigare. Det var ju en väldigt m...

Godmorgon på Er! Idag tänkte jag skriva lite tankar om "energislukare"...Men ju mer jag börjar tänka på temat, desto mer fastnar liksom tanken och jag får liksom som en jobbig känsla i kroppen...kan inte sätta fingret på vad det beror på. Så jag må...